Ojnares VÃ¥tmarker

Ojnare myr. foto Dick Waller
Ojnaremyr med rent rinnande klart vatten. Foto Dick Waller Ojnaremyr
Efter regn blir stora områden översvämmade. Foto Magga Hellman Ojnaremyr
Ojnare myr Foto Gunnar Britse Ojnarekälla foto Lars Lindwall
Ojna Källa foto Lars Lindwall Tvärling myr
Tvärling myr Foto Gunnar Britse Luktsporre
Luktsporre Källnate
Källnate ängsstarr
Ängsstarr Loppstarr
Loppstarr gotlandssnok
Gotlandssnok Blodigel
Blodigel som äter på en fältbiolog. Foto Lisa Wanneby Större Ängstrollslända foto Mart Marend
Större Ängstrollslända foto Mart Marend Ängshök
Ängshök Havsörn
Havsörn över Ojnare myr Foto Gunnar Britse

Myrar och flöden

De under våren vattenfyllda vätarna övergår i på sommaren till fuktängar eller torra ängar. Vätarna hyser ett flertal örter som ängsnycklar, brudsporre, slåtterblomma, tätört och majviva.
Agmyrarna, som är karaktäristiska för Gotland, innehåller kärr och fuktängar med artrik flora av bland annat orkidéer.

Ojnare myr

Ojnare myr är den som är lättast att ta sig till. Drygt 2km upp längs med Ojnarevägen så breder den ut sig på vänster sida med sitt utflöde under vägen.
Om man går längs med myrens östliga sida, kommer man fram till Ojna källa. En källa som aldrig sinar och ingen vet vart vattnet kommer ifrån, men rent geografiskt så finns ingen annan möjlighet än från det tänkta brottet och kommer med all säkerhet att dö om det bryts där. Den finns väldigt nära brottskanten.
I den planerade utöknngen av Stucks, grävs drygt halva myren bort, där källan ingår.
Vattnet från myren når så småningom Bäste träsk.

Andra myrar i området

Tvärling myr, Bluttmo myr, Släkmyr.

Växter

Förutom myllret av arter som växer runt och i myrarna så är de följande växterna de som Gotland tagit på sig att skydda

Luktsporre

Rödlistad NT
Finns i våtområdena precis utanför täkten och vid röjningen för transportbandet. Blommar sent i juli.

Källnate

Rödlistad VU
Finns inte i täktområdet, men precis utanför vid Ojnare myr.

Ängsstarr

Rödlistad NT
Den är en karaktärsart på kalkrika fuktängar och stränder

Loppstarr

Rödlistad VU
Den växer på fuktiga, kalkrika ängsmarker och stränder.

Djur

Gotlandssnok (Natrix natrix ssp. gotlandica)

Fridlyst
Gotlandssnoken kan i framtiden bli klassad som egen art. Det tror professor Göran Nilsson vid Göteborgsuniversitet. Han säger att fr några år sen tog man i samband med ett studentarbete prover på snokar från olika håll, och då märkte man att gotlandssnoken verkar genetiskt unik. Professon Göran Nilsson: "Genetiskt tycks den avvika". Forskarna håller just nu på att samla in material, och Gotlandssnoken måste ännu jämföras bland annat med snokar österifrån, innan den kanske blir klassad som egen art och ormböckerna får skrivas om. Men de genetiskt unika egenskaper tyder på att det kan bli så. - De verkar ha varit isolerade länge eller utgått från en liten population och kanske glidit iväg i en egen artbildningsprocess, säger professor Göran Nilsson.

Blodigel

Har varit rödlistad fram till 2010 men är inte det längre

FÃ¥glar

Ängshök

Rödlistad EN
Arten jagar i låglänta öppna marker som hedar, alvar, våtmarker och öppna kulturmarker och häckar främst i meterhög tät vegetation i våta miljöer som agmyrar, randzoner till slättsjöar och vattendrag, vidsträckta buskmarker samt i viss omfattning i åkrar och vallar.

Havsörn

Fridlyst
Populär boplats är någon form av naturlig våtmark (myr, agvät eller insjö) eller annan öppen terräng (hällmark i skog t. ex.).