Kultur

kalkugn
Kalkugnen vid BunnFoto Magga Hellman Ugn och bod
Kalkugnen med lilla vilohuset med 3 bäddar och öppen spis Foto Carin Donnér droppstenar
Droppstenar i porttaket Foto Magga Hellman kalkbrott
Gamla brytplatser Foto Magga Hellman En port i skogen
En port i skogen, kortet taget på 80-talet. Porten är nu borta, men stenarna finns kvar. Porten leder till boden på bilden här under. kalkbrott
En bod i skogen, som vi gärna vill ha berättelser och historia om. Bilderna tagna på 80-talet och tillhör Gerd Holmgren. Personerna på bilderna är Gunborg och Oskar Sundberg. Inte längre kvar i livet, men hon kände till varenda orkidé och de sällsynta växterna i skogen.

Människans påverkan

Kalkbruksindustri

1800-talet

Kalkbruket vid Bunn, startades 1849 av Edvard Israel Grubb från Fårösund. Edvard Israel Grubb var född 1810. Hans far, som hade samma namn, var köpman och den som byggde det ståtliga huset vid Takstens i Lärbro. I Bunge hade man bränt kalk sedan mitten på 1600-talet, så detta var inte Bunges första kalkugn, men den största. Den mäter 14 x 14 meter och väggarna är 3 meter tjocka.
Gotlandsmuseum

I den gamla porten till ugnen kan man se hur det bildats droppstenar i taket.

På många platser kan man hitta spåren efter dåtidens kalkbrytning,

Spridda texter jag sparar på för att bearbeta senare.

Hau (Fleringe sn) Den stora ensamgården Hau med inägomark som tydligt visar olika skeden i en långvarig markanvändning med förhistorisk kontinuitet. (Fornlämningsmiljö, Förindustriell produktionsmiljö). Rika lämningar från stenålder, bronsålder, äldre järnålder, vikingatid och medeltid. Vikingtida hamnläge, yngre järnåldersgravar samt tidigmedeltida kyrkogård vid Hau Gränu vid Fårösund. Välbevarad bebyggelse från 1700- och tidigt 1800-tal (omtalad av Linné). Till gården hörande kalkbrott, kalkugn och sojde (tjärdal).